Posts Tagged "Utbildning"
I feeling great, I feeling awesome!
Sitter i skolan och äter mellanmål och nynnar lite för högt på Dannys melodifestivallåt. Anledningen är att jag har haft en kanondag i skolan och känner för att krama om hela världen så glad jag är. Den känslan infinner sig allt oftare och det är underbart. Vi har startat upp kursmomentet kommunikation i kliniskt arbete. Låter kanske inte så kul, MEN det är det. Vi får gå kursen MI – motiverande samtal och redan efter en dag har jag lärt mig mer om samtal än vad jag trodde att jag någonsin skulle kunna lära sig. En häftig känsla.
Som om inte detta var nog ska jag nu ha en hel eftermiddag/kväll/natt med mina vänner. Vi ska umgås som aldrig förr och jag ska verkligen lägga 100% av all min energi på dem och få tillbaka lika mycket energi. Vi har taggat varandra på facebook hela veckan, så hur detta kommer sluta vet ingen. Kul ska det bli i alla fall. Först tänkte jag skippa umgänget om jag ska vara ärlig, men efter en rejäl tillsägelse har jag nu ändrat mig. Det är klart jag kan prioritera er före ett långpass på hallen. Alla behöver vi få vila kroppen och få ladda upp den med vänskapsenergi istället – tack för omskakningen!
Låt framtiden ta mig till Umé eller huvudstaden i söder…
Hej på er,
Känns som om jag uppdaterar sällan nu. Ser på loggen är det mest är en känsla. Men kanske är det för att det egentligen händer mycket ”bloggbart” men att tiden inte riktigt räcker till alla gånger. Veckan har minst sagt börjat intressant.
Skolan rullar på med intressanta föreläsningar som jag helst av allt skulle vilja grotta ner mig i varje timme på dygnet(typ) men det gör jag så klart. Nej för det är ju en hel del träning också nu, mycket kondition och mycket planering inför Vasaloppet, 26 dagar kvar nu. Jag och Eva ska åka årets första tävlingslopp på söndag. 4,2 mil ska vi igenom och jag är taggad.
Förutom allt det där så pysslar lite med Livskick nu(inlägg om vad kommer senare) och sen öppnar sig nya möjligheter för mig på gymmet hela tiden. Folk är intresserade av föreläsningar och en hel del personliga samtal som jag gör för skojs skull.
Som lite krydda på detta har jag kickat igång en del Cibusprojekt nu inför våren. Ska verkligen göra mitt bästa för att känna att jag lämnar styrelsen med flaggan i topp när jag avgår.
Som ni kanske märker börjar jag pyssla ihop ett eget litet spindelnät nu, ett år före min examen. För det närmar sig och man vet ju aldrig vart jag hamnar och vad jag kommer jobba med. Men jag kan i alla fall i nuläget säga att Umé och huvdstaden Stockholm ligger mest aktuellt för mig. Sen vet man ju aldrig i fall det råkar dyka upp ett dietistjobb på anan ort eller ifall det finns någon person som jag knyter fast i och på så vis stannar kvar i norr under många år.
Framtiden är oviss men oerhört intressant – tycker ni inte?
Dyker med glädje in i den ovissa framtiden
Gårdagens Räkmacka
Gårdagens Räkmacka så som branschdagen kallades blev bra. Det var första gången som vi koststudenter fick vara med på en sådan här dag och det var väldigt givande. Inte bara i form av att träffa människor utifrån som jobbade med livsmedel på olika sätt. Det var även väldigt nyttgit att få träffa andra studenter från utbildningar som också berör livsmedel till en vissa grad. Studenter som bland annat läste bioteknik och kemi här på Umeå Universitet.
Jag personligen var ganska nöjd med dagen i sin helhet. Extra nöjd var jag över att se att projektet även lockade personal(studierektorn bland annat) från vår instutition.Då passade vi i styrelsen på att mingla och prata med dem en del för att marknadsföra Cibus lite extra.
Idag tänkte jag fortsatta i samma studentföreningsandra och sitta med en massa planer, dokument och skriva ihop en massa ideér som jag sedan ska presentera på söndagens styrelsemöte. Det är så kul just nu, med en motiverad styrelse bakom mig så går allt – det är vad vi vill tro om inte annat.
Jag och min vän Emma, Emma som var förra årets sekretereare. Hon är färdigutbildad dietist om ett par veckor, coolt va? Kolla gärna in hennes blogg, hon är grym på att skriva om kost, träning och så vidare!
Här är en del av styrelsen som var som var på plats denna förmiddag. Joel till vänster är Vice ordförande, jag i mitten är ordförande och Linnea till höger är vår sekreterare( utan en sekreterare hade jag personligen varit körd kan jagsäga er!)
Projekt Räkmacka
Det är tisdag den 15 November. En dag som jag och min vän Lotta har jobbat en del för. Idag är det nämligen ett projekt på skolan som kallas Räkmackan. Ett projekt som vi två har varit studentrep/rekryterare inför. Vi har varit ansvariga över att fått in till räckligt m studenter från vår inst. Detta är en dag då vi studenter ska få chans att träffa företag utifrån, en så kallad bransch(?)dag. Oj va kul detta ska bli!
Bilder kommer för hoppningsvis senare.
Dagens utmaning: Att gå i mina högklackade höstboots hela dagen. Har bara haft hgögklackat en gång sen skadan, den 21 september var det. Nu nästan två månader senare hoppas jag det går bättre.
Äntligen träningsvärk!
Idag vaknade jag utvilad och med massor av träningsvärk i vaderna. YESkänslan var ett faktum.
Jag har faktiskt längtat efter lite träningsvärk då jag inte har haft det på hela veckan fast jag har kört lite hårdare än vanligt ( då ska man ju få träningsvärk?) .
Anledningen till denna träningsvärk är en dags hårdkörning av Step. Var på steputbildning igår, och det var kul! Superkul till och med, jag är nu full av inspiration över hur jag kan bli en bättre instruktör på många sätt, både med koregrafi, ledarskap, förändringar under terminens gång.
Jag har lärt mig att anpassa steppasset efter olika musikstilar, hur man ena gången kan köra med schlagerbetonade rörelser och nästa gång lägga mer hiphopbetonade rörelser. Man gör alltså samma koregrafi men genom att använda kroppsdelar så som armar och huvud kan passet kännas som två tre helt olika pass. COOLT va?
Men i alla fall, det var en utbildning på avancerad nivå vilket gjorde att vi bara vara 11 st tjejer och det var perfekt. Men jag är nog ingen typisk stepledare om man jämför med andra (om det nu finns en mall, vilket det så klart inte finns). De flesta tjejerna hade dansat i jättemånga år och levde ut sina dansdrömmar på stepbrädan. Koregrafin var alltså inget problem för dem men många av de fick jobba mycket på pedagogik, ledarskap och att få ett kraftfullt intryck på brädan. Någon som jag dock känner att jag har. Jag ser mig själv som en person full av energi på brädan, som alltid ger järnet, peppar och har ett ok ledarskap. Det jag måste öva på är just att hitta roliga och annorlunda steg som går in i varandra på ett bra sätt.
Så denna dagen var kanon, för jag kunde lära många av de andra deltagarna lite tips om hur man kan leda sin grupp då jag var den enda av oss som i dagsläget instruerade en grupp. Så det hjälpte jag dem med medan de gav mig många nya rörelser och tips på hur jag kan variera min koreografi.
Dagen blev alltså mycket lärorik och nya vänner är funna. När jag väl kom hem kl tio på kvällen somnade jag tungt, fast det tog ett tag för först hade jag tusen steg som min hjärna ville bearbeta 
Besök oss:
