När snön vräker ner kan jag faktiskt känna att jag saknar skåne lite. Jag vill kunna träna till min klassiker så som man ska träna så här år. Vilket alltså är på en racer ute på landsväg så ofta man kan och så långt man bara orkar. Men vad får jag istället göra dessa vinterdagar då det till och med är mer snö än till min försäsong inför Vasaloppet ironiskt nog. Jo jag får väll planera in fler långpass på cykeln nere i spinninglokalen, inte alls lika kul som landsvägskörningen så här års, men vad gör man?
Tänk att jag för lite mer än en vecka sedan åkte landsväg i skåne och svettades i solen och nu sitter man och blir bekymrad över allt snöfall… Sorry Blå faran, men du får vila onödigt länge i år känner jag
Jag för 9 dagar sedan i Skåne…
Ett enda ord kan förklara denna dagen rättvisst: Livskvalité.
Så mycket postivt har denna dag bjudit på. Loppet gick bra, skulle nästan vilja säga fantastiskt bra faktiskt. 45km i strålande sol i vacker norrlandsmiljö, goda skidvänner, en kropp som levererar ännu en gång, funktionärer som bokstavligen matade mig med choklad i sista vätskekontrollen och ett par skidor som höll trots 3 ganska brutala fall.
Det är som svårt att förklara sådana här natur och träningsupplevelser i ord, för inget blir som tänkt. För hur bra ni än tror att det var så var det minst tio gånger bättre på riktigt.
Nu ska jag parkera mig i soffan resten av kvällen, med ett berg att mat och vätska.
Här är två bilder, en på mig och Olli, en herre som gjort ett X antal klassiker, en av mina förebilder utan tvekan. Han är grymmare än grymmast och delar gärna med sig av sina bästa klassikertips. Sen en bild mig och min trogne träningskompis – Eva. Även Evas pappa var med och åkte idag(vår vallanisse). Åh jag vill göra om loppet imorgon, det var fantastiskt och när jag kom imål insåg jag att om två veckor ska jag få åka dubbla distansen. Kan inte göra annat än att längta.
Ibland ska man nog inte hålla på med idrott överhuvudtaget… Så kände jag i alla fall idag när jag vaknade och insåg att det var årets hittills kallaste dag. Jag som hade planerat in en skidtur! Men det är bara att klä på sig och trotsa kylan för ska jag hinna med 3 skidpass i veckan och samtidigt ha en vilodag också så måste skidturen in idag.
Så på med vaselin på kinderna, dra ner mössan ordentligt och klä på sig ett par extra underställsbyxor, då ska det nog gå. Hur mina fingrar och tår kommer klara sig vill jag inte ens tänka på. Får nog hålla mig till en timmes åkning om jag ska överleva
Men den smått störda är att jag ändå längtar ut, solen skiner och det kommer låta härligt under skidorna nu när spåren är så där kalla. Sen att det är så där tio minus FÖR kallt, det är väl en bagatell i det sammanhanget. Återkommer med uppdatering om hur det gick senare!
Min lager2underställströja från CRAFT måste klassas som ett av vinterns hittills bästa köp. Varm, perfekt i storlek och så där lagom röd och snygg också.
Efter en lång skoldag med överviktseminarium och föreläsning angående Endokrina sjukdomar behövde jag få röra på mig. Jag åkte ner till stan för att införskaffa ett par nya skidstavar då jag har bestämt mig för att ha enskilda stavar till skidåkningen och ett par till endast rullskidorna. Blev ju så klart åksugen efter köpet så jag åkte hem bytte om, hämtade mina skidor borta hos Eva där de har sovit över ett tag. Fick snabbvallat lite med hjälp av Evas pappa och därefter skyndade jag mig till spåren.
Hann åka ca 8 km innan alla andra motionärer kom dit. Jag njöt verkligen under hela rundan. Det är något speciellt med att bara höra sin egna andning, skidorna mot snön och känna vinden isa lite lätt i kinderna.
Kan inte göra annat än känna sig levande så här efteråt. Är tacksam över att ha en frisk och stark kropp som orkar hänga med mig på alla roligheter.
Nu blir det middag, soffhäng m plugg och sen iväg igen för att ha ett Cxpass för Innebandydamerna vid halvtio tiden.
Bilder tagna för dryga halvtimmen, då jag nyss klivit innanför dörren. Insåg först efter rundan att jag inte sminkat av mig, därav mina svarta kreationer under ögonen
Hög på livet efter den sköna skidturen
Ler åt livet och träningen
Tummen upp för denna eftermiddag!
Igår var det ingen bra dag. Allt kändes jobbigt, jag otrivdes med mig själv och ville mest gråta…Hemlängtan kallas det visst också. Men man måste ju få ha sådana dagar ibland. Och när de väl kommer kan man ha det ordentligt – så det hade jag. Fast kvällen blev min räddning, mycket träning och samtal med vänner hemifrån lyfte mig något.
Men idag mår jag mycket mycket bättre, visst är det konstigt hur det kan svänga? Jobbet gick mycket bra idag och nu är jag hemskt träningssugen, men jag har ju som sagt vilodag idag och ska försöka hålla mig. Men för att inte bli allt för rastlös en fredagskväll som denna är en kvällspromenad inbokad tillsammans med Eva. Lite frisk luft är ju aldrig fel. Det är så vackert här uppe i Norr nu, snön verkar äntligen har kommit för att stanna (peppar peppar ta i trä) och det är vitt och fint.
Här är två bilder från imorse då jag traskade genom Holmsund för att ta busen över till jobbet. En mycket bra morgon och en mycket glad Lotta!
Social Widgets powered by AB-WebLog.com.